Liten simskola för irriterade
Kategori: Att vara
Min man är den som känner mig bäst. Därför hade han investerat i en självhjälpsbok till mig i julklapp, Drunkna inte i dina känslor. En bok om att ha en high sensitive personality. Det vill säga att vara en person som har en förhöjd känslighet inför känslor och stämningar, både sina egna och andras.
Och jag måste väl säga att mycket stämde in på mig. Kanske speciellt den delen som handlar om att personer med high sensitive personality har väldigt nära till sina känslor. För jag erkänner, jag har lätt för att reagera, både positivt och negativt. Är jag lycklig är jag LYCKLIG men å andra sidan blir jag arg så är jag ARG. Och jag har väldig lätt för att bli arg. Eller glad. Eller lycklig. Eller irriterad.
Men oavsett om en har ett relativt "normalt" (vad är normalt egentligen?) känsloregister eller ett extra känsligt så finns det nog alltid en person i ens närhet som kan reta gallfeber på en. Jag menar, verkligen reta gallfeber på en. Medvetet eller omedvetet. En sån person som det inte hjälper att prata med och som en inte kan undvika. Så en går där och pyr. Och får andas med magen. Och tänka på tomten. Flera gånger. Många många gånger.
Jag har kommit fram till att när jag måste handskas med såna personer finns det en sak som hjälper. Att skrika inuti mitt huvud. På utsidan kanske jag ser helt lugn ut. Men inuti mitt huvud skriker jag.
Så. Jävla. Högt. Jag. Kan.
Och tjipp tjillevipp undviker jag att explodera rakt över kalaset.
Så tänker jag.
https://m.youtube.com/watch?v=D_1yxc0yN4g
