Släpp fångarne loss!
Kategori: Att vara kvinna
Mjölkstockning is a bitch. Man mår uselt helt enkelt. Det kan ju till och med vara farligt också om det skulle övergå till en inflammation i bröstet. Men det finns även en annan kanske inte lika känd bieffekt av mjölkstockning. Att man inser hur jäkla skönt det är utan bh och kontemplerar att nu leva livet och låta brösten leva i frihet.
Jag menar, en slipper känna sig instängd i ett skruvstäd, bågarna kliar inte så en tappar vettet och för mig, som har lite fattig i det området, går amningen mycket lättare. Utan fjorton lager med tyg går det mycket bättre för bebisen att komma åt matstationerna.
Om vi ska vara lite allvarliga så har jag alltid haft ett spänt förhållande till mina bröst. För helt ärligt, skaparen kände sig extra snål dagen hen skulle ge mig bröst. Och som jag skämts för detta. För vårt samhälle lär tidigt flickor att stora runda bröst är vad det vill ha. Och alla bröst som avviker från detta undanbedes vänligt men bestämt. Patriarkatet vill inte kännas vid att det faktiskt finns bröst i alla storlekar och former. Så bh har varit ett måste. Gärna såna med bågar och extra vadderingen och push upp och så vidare och så vidare. För er som inte äger ett par bröst får ni väl googla. Eller fråga en bröstbärare i er närhet vad allt detta innebär. Men mycket av min tid har i alla fall gått åt till att tänka på mina bröst, eller kanske framförallt att förbättra dem. Att gå utan bh var otänkbart.
Idag är mitt förhållande till mina bröst mer avslappnat. Jag är stolt över dem, de må vara små men de har ju faktiskt gett tre barn mat. Men jag har fortfarande aldrig släppt taget om bh-n. Den har väl blivit som en snuttefilt för mig. Jag har alltid bh, även om jag hasar fram i mjukiskläder hemma i mörkret en söndag så är den på.
Så kom den där dagen förra veckan. Då jag fick mjölkstockning och bara tanken på en bh fick mig att må illa av smärta. Då skippade jag den. Och nu tänker jag aldrig ta på mig den igen! Som sagt, amningen går smidigare, det tycker både jag och bebisen, och jag känner mig mycket bekvämare. Så varför ska jag då klämma in mig i en bh? För att patriarkatet anser att små bröst är mindre värda? ( det är de inte, fuck patriarkatet!)
Nej släpp fångarne loss det är vår (om ett tag)!
Fria radikaler
(Jag kan såklart inte lova att jag aldrig kommer ta på mig en bh igen. Säkerligen åker den på om jag skulle råka bli bjuden på ett kalas. Men det kommer definitivt bli mer sällan!)
