metalupyourassgirl.blogg.se

Idag fortsätter alltså undersökningen kring manliga förskolepedagoger. Det har ju blivit en hel serie och ni kanske undrar varför jag har snöat in på just den här frågan, om män och förskolan? Har hon börjar gå patriarkatets ärenden, tycker hon synd om de ”stackars” männen som inte får arbeta inom förskolan? Svaret är nej, mitt intresse i frågan har ingenting med patriarkatet att göra (ja till syvende och sist så klart, men ni förstår vad jag menar hoppas jag) och generellt sett är det knappast synd om männen på arbetsmarknaden. Visst tycker jag synd om de individer som inte kan utbilda sig till det de vill för att det anses omanligt eller de som utan anledning pekas ut som pedofiler. Men mitt intresse i frågan handlar om andra saker. För det första så gräver jag där jag står. Och förskolan är ju högst aktuellt med tanke på att det är vår nya vardag här hemma. Det andra är att jag tycker det är en viktig fråga med könsindelningen bland pedagogerna för mina barns skull, för våra barns. Och det tredje är att statusen för kvinnodominerade yrken är något jag brinner för. Dessa anledningar tar mig osökt (eller?) in på del tre i min lilla följetong, vad innebär det att ha manliga förskolepedagoger i verkligheten?

 Som jag sa tidigare och som jag sagt i ett tidigare inlägg tror jag att det är viktigt för barnen att ha män omkring sig, inte bara hemma (vissa kanske inte ens har det) utan även i skolvärlden. I vår familj är vi rädda för att förskolepedagogerna ska stärka könsstereotyper och spä på intoleransen som jag skrev om i mitt inlägg ”Barn föds inte intoleranta”. Min man blev vittne till en sådan händelse under inskolningen, där en av pedagogerna berättade om en film för en liten kille. En film med många kramar och pussar. Hon hade tydligen berättat detta på ett sätt som skulle få den lilla pojken att tycka det var ”äckligt”. Det vill säga, pojkar ska ju inte tycka om närhet, att pussas och kramas. Absolut inte säger jag, mer kramar åt pojkarna! Men även om man har en man i arbetsgruppen på en förskola måste man hela tiden tänka på könsstereotyperna. Det handlar inte om att männen ska vara där för att vara ”män”, det vill säga göra de ”manliga” uppgifterna och visa hur en ”riktig man” är. Utan det handlar om att visa att ”alla sorter på alla platser ger budskapet att alla människor kan göra allt” som forskaren Marie Nordberg säger i artikeln från genus.se (som jag hänvisade till i del 2). Men undersökningar har visat att en manlig förskolepedagog inte per automatik innebär något positivt. Istället kan det få motsatt effekt. Istället för att den manliga förskolepedagogen får vara som en i gruppen och ta del av allt i verksamheten så ska han ta över de ”manliga” delarna. Han ska vara den som sportar med barnen, den som snickrar och den som tar hand om konflikterna. Han ska vara den stränga mannen helt enkelt. Förskolepedagogen jag refererade till igår säger att hans kvinnliga kollegor kan bli förvånade om han tar initiativ till de traditionellt kvinnliga uppgifterna på förskolan. Något så litet som att sjunga i samlingarna till exempel. På det här viset förstärker man ju bara bilden av att kvinnorna fortfarande ska ta hand om den emotionella delen av arbetet och männen ska vara de hårda, sportiga typerna. 

fDärför måste man hela tiden vara på sin vakt när det gäller könsstereotyper, oavsett om pedagogerna består av bara kvinnor eller både män och kvinnor. Jag tycker att det är en självklarhet att lärarna ska få utbildning kring genus och vara medvetna om hur de framställer dessa frågor inför barnen, gärna kontinuerligt. Jag önskar ju att alla barn ska få vara sig själva och där har lärarna en viktig roll i att vägleda barnen att vara öppna. Och på så sätt blir manliga pedagoger viktiga i förskolan. Genom att både män och kvinnor jobbar som förskolepedagoger får barnen se att man kan bli vad man vill och att både män och kvinnor behövs överallt. Att man kan vara sig själv helt enkelt. I artikeln på genus.se så hävdar mansforskaren Lars Jalmert att precis som frånvarande fäder glorifieras just för att de är frånvarande, kan det bli samma sak med män som är frånvarande inom förskolan. ”När mannen är borta görs han till en slags stålman. Det är viktigt att barnen får se att det finns vuxna, kloka män”. 

Manliga pedagoger blir också aktuellt när man pratar om kvinnodominerade yrken. Och förskolan är ju ett högst kvinnodominerat område, 92% för att vara exakt. Och det retar mig till vansinne att sådana yrken ska ses som mindre värda. Jag jobbar själv inom omsorgen, som till stor del befolkas av kvinnor. I min arbetsgrupp finns det bara en man i den ordinarie personalen och bara ett fåtal av vikarierna är män. Jag anser att dessa yrken som ses som traditionellt kvinnliga, omhändertagande, är grundstenarna till vårt samhälle. De är bland de viktigaste yrkena vi har. Det är de som tar hand om våra barn, som uppfostrar våra barn. Det är de som tar hand om våra sjuka. Det är de som tar hand om våra gamla. Vi jobbar med människor, och människor är väl det som samhället handlar om? Ändå anses de som andra klassens jobb. De är lågavlönade, de är slitsamma. På något sätt handlar dessa jobb om jobb som man har när man är på väg i karriärstegen, i alla fall om man är man. Det är liksom inte fullgoda jobb för en man. Män ska ju bli mer än bara förskollärare. 

Och hur tråkigt jag än tycker att det är att säga det, det ska inte behöva vara så, så behövs kanske männen inom dessa yrken för att höja statusen. För att höja lönen, som min mor kommenterade i mitt första inlägg. Jag anser ju egentligen att det inte ska vara några problem att höja statusen även om det skulle vara kvinnodominerat men samhället är inte uppbyggt så. 

 Till sist handlar frågan om manliga förskolepedagoger om en rad förändringar och om en rad viktiga frågor för vårt samhälle och våra barn. Det allra viktigaste är så klart att visa barnen att alla kan bli allt, de behövs överallt. Och de kan bli vad de vill. Det handlar om att alla är lika värda och att få ett jämställt samhälle. 

 

Källor: 

Nationella sekretariatet för genusforskning:

http://genus.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/